Därför har Svensk Elitfotboll genomfört sex samarbetsprojekt mellan elitklubbar och deras hemkommuner för att fördjupa samarbetet. Resultatet har blivit allt från enklare åtgärder som regelbundna möten, till mer komplexa frågor kring arenautveckling och gemensamma prioriteringar kring samhällsengagemang.

Hittills har bland annat Trelleborg FF slutit ett idéburet offentligt partnerskap, ett så kallat IOP-avtal, med Trelleborg kommun. I Uppsala har ett lyckat pilotprojekt lett till ett närmare samarbete mellan kommunen och IK Sirius. 

”Vårt mål har varit att visa vilken betydelse klubben har, både som varumärke och för kommuninvånarna. Vi vill också lyfta frågan: vad hade staden varit utan den här verksamheten?,” säger Kaveh Sarvari, evenemangs- och privatmarknadsansvarig på Svensk Elitfotboll. 

Med erfarenhet som kommersiell chef och klubbchef i Sirius, styrelseledamot i Svensk Elitbandy och nio år på Svensk Elitfotboll har Kaveh Sarvari djup insyn i klubbarnas verksamheter. Tillsammans med Staffan Isling, med bakgrund som bland annat vd på Sveriges Kommuner och Regioner och kommundirektör i flera kommuner, har duon kompletterat varandra väl. 

”Jag kan föreningarnas verksamheter och deras utmaningar. Staffan har förståelsen för det offentliga systemet och allt som rör det,” säger Kaveh Sarvari. 

Utredningen som gav ringar på vattnet

Innan det första pilotprojektet sjösattes genomförde man en kartläggning, där både kommuner och klubbar fick beskriva hur de upplevde samarbetet sinsemellan. En omfattande enkät skickades ut till samtliga 32 elitföreningars operativa ledning. Även kommunernas politiker och tjänstemän fick ge sin bild av samarbetet.

”Då fick vi svart på vitt att här finns det någonting vi behöver göra. Enkäten visade att det från båda håll fanns ett väldigt stort behov av att utveckla samarbetet. Det var egentligen startskottet,” säger Kaveh Sarvari.

Tillsammans har de finkammat kommunala planer, budgetar och intervjuat tjänstemän, politiker, klubbledning och invånare.

”Initialt jobbade vi med fyra pilotprojekt och utvecklade arbetet allteftersom. Arbetet har gått ut på att ta in fakta om elitklubbarnas betydelse för staden genom värdering av verksamheten, intervjuer med medlemmar, breddklubbar och med invånare i staden, samt att vi genomfört intervjuer med såväl klubbledning och kommunledning.”

Fick jobba med sin gamla klubb

IK Brage och Halmstads BK var först ut, projekt som inleddes av Svensk Elitfotbolls dåvarande försäljningsdirektör Jan Carlsson. Därefter var det dags för IK Sirius följt av Trelleborgs FF. Under 2025 har man även genomfört arbetet med Degerfors IF och Landskrona BoIS.  

 ”Jag kom in när det var dags för IK Sirius. Eftersom jag kände till verksamheten och det offentliga systemet i Uppsala sedan min tid i klubben visste jag att vi behövde göra något mer här,” säger Kaveh och utvecklar varför: 

”Likabehandlingsprincipen är vanligt förekommande i kommuner där flera elitföreningar verkar. Historiskt har man behandlat alla klubbar lika i Uppsala, vilket inte var konstigt för 15 år sedan när alla var på ungefär samma nivå. Men nu omsätter Sirius Fotboll runt 100 miljoner, och det är en helt annan dignitet på verksamheten.”

Därför valde man att fokusera på data som visar klubbens betydelse för staden. Genom visualisering av klubbens utveckling det senaste decenniet, intervjuer med invånare, fotbollens övergripande samhällsnytta, tillsammans med statistik kring turistekonomiska effekter och varumärkeseffekter målades en tydlig bild: Sirius Fotboll var väldigt viktigt för kommunen och dess invånare. 

Siffrorna var en pusselbit. Nästa var att noggrant gå igenom kommunernas verksamhetsplaner – för att hitta de områden där klubbens verksamhet överlappar kommunens mål och prioriteringar för att hitta potentiella synergier. 

”Kommunen har ju en massa saker de ska leverera på till staden, och elitklubben gör ju redan väldigt mycket jobb som går hand i hand med det. Det kan till exempel vara att skapa en meningsfull fritid, bidra till folkhälsa, till morgondagens ansvarstagande medborgare, främja rörelse och hälsa, eller arbeta generationsöverskridande.

Samarbetet har stått still trots klubbarnas utveckling

Det finns fortfarande ett glapp i samarbetet och förståelsen mellan många kommuner och klubbar, konstaterar Kaveh Sarvari. Han pekar på bristande insikt i varandras verksamhet, dålig kommunikation och för dålig kontinuitet.

”Det handlar om att använda varandras styrkor och att jobba mer strukturerat tillsammans, i stället för att hela tiden gå in ad hoc i frågor.”

En central del i det utvecklade samarbetet är de regelbundna mötena mellan högt uppsatta kommunpolitiker, tjänstemän och klubbledning. Det kan låta självklart – men verkligheten har sett annorlunda ut, säger Kaveh Sarvari.

”Att få med alla aktörer i ett och samma rum är helt avgörande. Bara det är ju en vinst i sig, att man sätter sig runt ett bord och pratar. Det har aldrig hänt tidigare.”

Trelleborg kommun signa IOP-avtal

Trelleborgs kommun var en av de första att ta steget och teckna ett IOP-avtal. Över en treårsperiod har kommunen förbundit sig att stötta Trelleborgs FF med 1 miljon kronor 2025, 1,2 miljoner kronor 2026 och 1,5 miljoner kronor 2027. 

Samarbetet ska öka ungas fysiska aktivitet genom skolsamarbeten och insatser med andra föreningar, vidareutveckla Trelleborg Cup för att stärka både TFF:s ekonomi och den lokala besöksnäringen. Det ska fördjupa näringslivsnätverk, profilera kommunen och skapa fler praktikplatser via Trelleborgs FF:s affärsnätverk. 

”Man använder klubbens redan uppbyggda struktur och varumärke för att hjälpa kommunen att nå sina mål, man utnyttjar den kraft som finns i klubben. I stället för att köpa tjänsten av någon annan kan man lika gärna köpa den av klubben”

Vad finns det för utmaningar när det kommer till den här typen av samarbeten?

– Det blir lite annorlunda om det finns fler stora elitklubbar i kommunen. Då behöver man hitta sätt att motivera varför man fördjupar samarbetet med en viss förening, och då behövs ett underlag likt det vi tagit fram för att synliggöra sina argument.

– Vi har föreslagit en struktur och en sponsringspolicy som motiverar varför kommunen särbehandlar vissa klubbar, för vi menar att de måste börja göra det. Klubbarna vi har jobbat med är många gånger en marknadsföringskanal och en central aktör i staden, som med sitt varumärke bland annat attraherar barn och unga. Klubbarna erbjuder en tillhörighet, gemenskap, förebilder, ledare och ett positivt sammanhang som till exempel minskar risken för att unga hamnar i utanförskap och kriminalitet.