Vi har nog alla varit med om det. Klubben i vårt hjärta värvar storstjärnan. Spelaren som ska få hela föreningen att lyfta till högre höjder och nå nya framgångar. Med spelaren kommer ett pris: en hög övergångssumma, kanske en sign on-bonus och helt klart en saftig månadslön. Men så uteblir leveransen. Spelaren visar sig inte alls leva upp till förväntningarna och långt innan kontraktet har gått ut verkar inte investeringen vara värd det. Kan klubben då hux flux bryta kontraktet? 

Den svenska arbetsrätten innehåller bland annat regler om avslut av anställning. En person som är anställd, till exempel en spelare, tränare eller sportchef, kan bli av med jobbet på två sätt: uppsägning eller avsked. 

Grunder för uppsägning

För att uppsägning ska komma i fråga krävs sakliga skäl. Sakliga skäl kan antingen vara arbetsbrist eller skäl som beror på den anställde personligen, det vill säga personliga skäl. Arbetsbrist är ungefär vad det låter som: det finns för lite att göra eller arbetsgivaren vill öka lönsamheten. Uppsägning på grund av arbetsbrist har inget med den anställde personligen att göra, utan syftar enbart till att på olika sätt optimera resultatet i verksamheten. 

Uppsägning på grund av personliga skäl innebär däremot att arbetsgivaren av olika anledningar inte är nöjd med en specifik arbetstagare. Men det räcker inte med att arbetsgivaren inte är nöjd. Arbetstagaren behöver ha uppvisat exempelvis samarbetssvårigheter, inte efterlevt arbetsgivarens instruktioner eller brustit i sin arbetsprestation. Arbetsgivaren behöver dessutom varna arbetstagaren om bristerna, och informera denne om att anställningen riskeras. Därtill är arbetsgivaren skyldig att undersöka om den anställde kan placeras någon annanstans på företaget (eller inom klubben). 

Grunder för ett avsked

För att avsked ska komma i fråga krävs att den anställde grovt åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren. I praxis har exempel på sådant åsidosättande klargjorts, varvid avsked på grund av stöld av arbetsgivarens egendom, brottsliga handlingar och våld mot kollegor kan nämnas som några.

Men hur förhåller sig detta till idrottens värld? Kan till exempel en fotbollsspelare bli uppsagd för att ha brustit i sin arbetsprestation eller bli avskedad för att ha slagit en annan spelare i ansiktet? Det korta svaret är ja. Den svenska arbetsrätten är överordnad andra regler som verkar på arbetsrättens område. FIFA:s regelverk kan så att säga inte trumfa lagen om anställningsskydd. 

Men det finns praktiska begränsningar

För det första är spelare, tränare och ledare i princip alltid anställda på begränsad tid; de har en visstidsanställning. Uppsägning på grund av arbetsbrist – i vart fall vad gäller spelare och tränare – har i doktrin beskrivits som i stort sett omöjligt. En uppsägning på grund av personliga skäl för en visstidsanställd kräver i princip att den anställde varit så klandervärd att avsked lika gärna kan vara för handen. 

Sportens natur gör dessutom att en idrottare eller tränare knappast kan läggas till last för att de brister i sin arbetsprestation. Jag menar, inom idrotten finns det ju alltid motståndare som försöker göra livet surt för dig. En fotbollsspelare har motståndare som gör allt i dess makt för att sabotera och få fotbollsspelaren att misslyckas. Tänk om det hade varit så i det övriga arbetslivet. Hade man kunnat beskylla en McDonaldsanställd för att inte leverera tillräckligt många hamburgare, om man visste att det fanns en annan person som konstant saboterade matlagningen genom att kasta köttet i soporna eller stänga av fritösen? Knappast va? 

Det kan dessutom vara svårt att mäta att en fotbollsspelares brister i sina prestationer. Hur många mål en spelare gör eller hur många bollar en målvakt räddar är en sak, men hur ska man mäta att en ytter tar löpningar som öppnar upp för andra? Även i andra sporter blir mätverktyg aparta. Brister Mondo Duplantis i sin prestation om han bara hoppar 5,70 – även om han vinner tävlingen?

En bristande prestation på en fotbollsplan eller annan idrottsanläggning kan därför i arbetsrättslig kontext enligt min mening aldrig vara sakliga skäl för en uppsägning, låt vara att supportrar tycker att den floppade stjärnvärvningen borde få dojan. 

Krävs mer än sportslig underprestation

Frågan blir i stället om avsked kan komma i fråga. Spelaren ska då grovt åsidosätta sina åligganden gentemot arbetsgivaren. Det kan inte en spelare göra enbart genom att vara sämre än förväntningarna. Skulle däremot en spelare träningsvägra, inte dyka upp till matcher eller börja hota och slå andra spelare är bedömningen tveklöst en annan: spelaren kan avskedas och kontraktet kan rivas. Men ribban är hög. Och oavsett om det tycks finnas grund för uppsägning eller avsked av en spelare eller tränare, löper klubben risk att gå fel och behöva betala höga skadestånd. 

Hur löser man det då i praktiken om en spelare eller tränare inte alls lever upp till klubbens förväntningar? Man kommer överens med spelaren eller tränaren att avsluta samarbetet. I stället för att ensidigt avsluta anställningen förhandlar parterna fram en överenskommelse, ett avslutsavtal, där parterna går skilda vägar. I regel – eller alltid – innebär det att klubben köper ut spelaren eller tränaren, exempelvis i form av att betala hela eller delar av lönen av den återstående kontraktstiden. Det kan, i detta sammanhang, låta som en relativt enkel lösning, men min erfarenhet säger att de förhandlingarna kan vara långt mer komplicerade än när spelaren eller tränaren ska anställas – men de svåra övervägandena får vi spara till en annan artikel.