Inför årets allsvenska premiär har EY släppt sin årliga rapport ”Hur mår svensk elitfotboll?” som analyserar de allsvenska klubbarnas årsredovisningar för räkenskapsåret 2024.
Under 2024 ökade allsvenskans totala nettoomsättning med 27 procent och nådde 3,5 miljarder kronor, jämfört med 2,7 miljarder kronor under 2023. En betydande faktor bakom tillväxten är intäkterna från spelarförsäljningar, som nådde rekordnivåer på 956 miljoner kronor, en ökning med 60 procent jämfört med föregående år.
Mer professionell allsvensk transfermarknad
De ökade intäkterna från spelarförsäljningar visar att allsvenskan har blivit bättre på att kapitalisera på sina spelare. Fler klubbar än tidigare bidrar till den totala summan, och försäljningarna varierar från mycket höga till medelstora belopp. Detta tyder på att marknaden inte längre enbart drivs av enstaka stjärnförsäljningar. Intäkterna från spelarförsäljningar utgjorde 27 procent av allsvenskans totala nettoomsättning.
– Den kraftiga ökningen pekar på en bredare allsvensk transfermarknad. Tidigare dominerade toppklubbarna intäkterna från spelarförsäljningar, men nu ser vi att fler klubbar lyckas utveckla och sälja spelare för stora belopp. Allsvenskan fortsätter att positionera sig som en attraktiv liga för både köpare och talanger på väg mot större ligor, säger Carlos Esterling, ansvarig för Sports Business Services på EY i Sverige.
Europaspel kan också ge allsvenska klubbar ett betydande ekonomiskt tillskott, främst genom UEFA:s ersättningar. Under 2024 uppgick intäkterna från UEFA till 365 miljoner kronor, vilket är en ökning med 69 procent jämfört med 2023. Det är den högsta noteringen av intäkter från UEFA under de senaste fem åren, delvis tack vare att allsvenskan hade tre lag i gruppspel i Europa under samma säsong: Malmö FF, IF Elfsborg och Djurgårdens IF.
Osäkerhet kring nytt tv-avtal
Under 2024 uppgick allsvenskans intäkter från tv-rättigheter till 387 miljoner kronor, vilket stod för 11 procent av den totala nettoomsättningen. EY:s rapport visar dock att skillnaderna mellan klubbarna är stora. För AIK och Malmö FF utgjorde tv-intäkterna endast 6 procent av nettoomsättningen, medan GAIS och Halmstads BK hade 30 respektive 35 procent.
Ett nytt tv-avtal träder i kraft 2026, men det är fortfarande oklart hur pengarna kommer att fördelas mellan klubbarna. En minskning av tv-intäkterna kan få stora konsekvenser och leda till ökande ekonomiska klyftor mellan klubbarna.
– Vår riskanalys visar att om tv-intäkterna minskar med 20 procent så skulle det påverka resultat och eget kapital hos samtliga allsvenska klubbar. I ekonomiskt starka klubbar är tv-intäkter mer en kompletterande inkomstkälla, men klubbar som är mer beroende av dessa intäkter kan ställas inför försämrade resultat och krympande kapital, säger Carlos Esterling.
Eget kapital ökar
Enligt årets rapport har det egna kapitalet i allsvenskan ökat under 2024. Det totala egna kapitalet uppgick till nästan 2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med 2023. Malmö FF är fortsatt den mest kapitalstarka klubben med ett eget kapital på 764 miljoner kronor, följt av Djurgårdens IF med 364 miljoner kronor och IF Elfsborg med 170 miljoner kronor. Procentuellt sett utmärker sig GAIS med den största ökningen av eget kapital, som tredubblades från 6 till 19 miljoner kronor.
– Den finansiella trenden i allsvenskan pekar uppåt. Vi ser att spelarförsäljningar och Europaspel skapar en stark hävstång i klubbarnas ekonomi. Klubbar som lyckas inom dessa områden får ett ekonomiskt övertag jämfört med klubbar som inte har samma framgång. Samtidigt finns risker med att vara beroende av enskilda intäktskällor, och det gäller att kontinuerligt arbeta med att balansera sportsliga ambitioner och ekonomisk stabilitet, säger Carlos Esterling.
