– Idrottsrörelsen har den största andelen ideella inom civilsamhället i Sverige.
– 52 procent av svenskarna har arbetat ideellt det senaste året, varav 18 procent inom idrottsrörelsen.
– Det finns en stabil andel unga som engagerar sig ideellt, vilket motbevisar myten om bristande intresse bland ungdomar.
– Engagerade ledare är en förutsättning för att föreningsidrotten i Sverige ska fungera. Det är idrottsrörelsens över hundratusentals ledare som möter barn, unga, vuxna och äldre. Dag efter dag, vecka efter vecka och år efter år. De ideella arbetsinsatserna är helt centrala, säger Anna Iwarsson, ordförande för Riksidrottsförbundet.
Enligt befolkningsundersökningen för 2024 har ungefär 52 procent av respondenterna arbetat ideellt under det senaste året. Inom idrottsrörelsen är andelen 18 procent, vilket är en ökning från 16 procent 2019. Denna stabilitet har observerats under mer än 30 år.
– Jag ser detta som ett styrkebesked för idrottsrörelsen. Efter pandemin har förbund och föreningar arbetat intensivt för att så många som möjligt ska känna sig välkomna tillbaka till sina uppdrag och att nya ledare och tränare ska få möjlighet att upptäcka värdet av att engagera sig, säger Iwarsson.
Forskarna vid Centrum för civilsamhällesforskning har genomfört befolkningsundersökningar sedan 1992 för att följa utvecklingen av ideellt arbete. En första delrapport från den senaste undersökningen, som genomfördes 2024, visar bland annat att idrottsrörelsen har ett högre deltagande i landsbygder jämfört med andra organisationer.
Sett till alla organisationstyper arbetar ungefär 50 procent av den yngsta åldersgruppen (16-24 år) ideellt, en siffra som också är stabil över tid.
– Det finns en uppfattning om att unga inte vill engagera sig ideellt, men den här undersökningen visar att det inte stämmer. Unga vill och kan göra viktiga insatser inom idrottsrörelsen. De är en kraft om vi ger dem möjligheten, säger Anna Iwarsson.
Om befolkningsundersökningen
Forskare vid Centrum för civilsamhällesforskning vid Marie Cederschiöld högskola har sedan 1992 genomfört befolkningsundersökningar för att följa utvecklingen av ideellt arbete och andra former av engagemang. Den sjunde undersökningen genomfördes 2024. I den första delrapporten (Många bidrar, få orkar bära: Ideellt arbete i Sverige 1992–2024) analyseras omfattningen av och förändringarna i ideellt arbete och undersöker faktorer som påverkar medborgares engagemang.
