Låt oss börja med att slå fast varför RF:s bestraffningsregelverk inte alltid räcker till. Bestämmelserna omfattar den som ”i samband med idrottsutövning biträder idrottsutövare”. Begår denne biträdande person en bestraffningsbar förseelse kan han eller hon stängas av från att delta i eller utöva uppdrag inom idrotten. Problemet är att avstängningen tar sikte på deltagande i (eller biträdande vid) tävling, uppvisning eller idrottsuppdrag – inte på att sitta på en parkeringsplats med kaffemugg i handen och ropa okvädningsord mot domaren. Föräldern kan alltså formellt sett vara avstängd från att biträda sitt barn, men ändå närvara och fortsätta bete sig illa. Något av en pyrrhusseger för föreningen, med andra ord.
Läs också: Regelverk finns – men används sällan mot föräldrar
Så vad kan föreningen göra i stället, eller som ett komplement?
Använd föreningens egen bestämmanderätt: En förening som hyr eller på annat sätt disponerar en idrottsanläggning har normalt, i egenskap av innehavare av anläggningen, en så kallad husrätt – eller dispositionsrätt: rätten att bestämma vilka som får vistas på området och att avvisa den som stör ordningen. Denna rätt följer av allmänna rättsgrundsatser om besittning av egendom, inte av RF:s stadgar, men den ger ändå föreningen ett utrymme att, utan att blanda in RF:s bestraffningsregelverk alls, helt sonika informera en förälder om att hen inte är välkommen på träningar eller matcher under en period. Eftersom det inte rör sig om en bestraffning enligt stadgarna krävs inte samma formalia som vid en anmälan till disciplinnämnden – men det är förstås klokt att dokumentera vad som hänt och varför, om beslutet senare skulle ifrågasättas.
Uteslutning – om föräldern är medlem: Ibland är föräldern inte bara förälder utan även medlem i föreningen, till exempel som ledare, funktionär eller aktiv i en annan sektion. Då öppnar sig en helt annan väg: föreningen får genom styrelsebeslut utesluta en medlem som motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, brutit mot idrottens värdegrund eller föreningens stadgar, eller skadat föreningens intressen. En sådan uteslutning gäller normalt tills vidare, men kan även begränsas till högst sex månader. Räcker inte skälen till uteslutning, finns varning som en lindrigare påföljd. Viktigt att komma ihåg är att medlemmen alltid ska få möjlighet att yttra sig – minst 14 dagar – innan beslut fattas, och att beslutet ska innehålla skälen samt hur det kan överklagas. Hoppar föreningen över den biten riskerar beslutet att upphävas på formaliagrunder.
Föräldrakontrakt: Många föreningar har börjat arbeta med föräldrakontrakt eller uppförandekoder som föräldrarna skriver under redan när barnet börjar i föreningen. Ett sådant dokument har visserligen inte samma rättsliga tyngd som RF:s stadgar, men det sätter tydliga förväntningar redan från start, och gör det lättare att peka på svart på vitt vad som gäller den dag stämningen på läktaren blir för het.
Slutligen ska det inte glömmas att en förening givetvis kan ta till extraordinära åtgärder, såsom att polisanmäla personer som beter sig så illa att rättsväsendet bör kopplas in. En förälder som skriker åt en domare att se sig över axeln när han eller hon går hem, eller en åskådare som vrålar ut könsord kan ha gjort sig skyldig till brott och kan lagföras. En person som i samband med ett idrottsarrangemang begått brott kan dessutom beläggas med tillträdesförbud av åklagare.
Oaktat åtgärd från föreningen är det viktigt att hålla koll på begreppen och formalia. En förening kan exempelvis inte besluta om en avstängning; en avstängning är en bestraffningsåtgärd som ankommer disciplinnämnden att besluta om. Ska föreningen utesluta en förälder som också är medlem behöver yttrandefrister och besvärshänvisningar respekteras. Skulle föreningen gå fel riskerar den nämligen att själv bli föremål för disciplinnämndens granskning.
