Samtidigt uppger spelarna att de är fortsatt positiva till tacklingar.
”Skadenivåerna kan komma att fortsätta sjunka i takt med att spelarna anpassar sig till det fysiska spelet, men det återstår att se. Det går inte att säkert säga att de högre skadesiffrorna beror på tacklingar, men vi spekulerar att så är fallet, eftersom allt annat är sig likt jämfört med tidigare säsonger säger Amanda Lahti,” forskare vid Centrum för primärvårdsforskning, Lunds universitet, och ansvarig för båda studierna.
2022 blev tacklingar tillåtna i SDHL, något Sverige var först i världen med. Säsongen före regeländringen låg skadefrekvensen på 6,6 skador per 1 000 spelartimmar – men steg till 16,7 skador per 1 000 spelartimmar säsongen efter. Därefter sjönk skadenivåerna något, men genomsnittet för de sex undersökta säsongerna landade på 11, mot 6,0 för motsvarande tidsperiod före regeländringen, konstaterar forskarna bakom studien.
Axel- och knäskador vanligaste skadeärendena
Skador i axel och knä utgjorde de vanligaste skadeärendena hos försäkringsbolaget, vilket enligt Amanda Lahti möjligen skulle kunna bero på att spelarna tar emot tacklingar mot sargen med utsträckt arm. Att siffrorna ändå planar ut kan enligt henne eventuellt tolkas som att spelarna lär sig ett mer fysiskt spel med tiden. Samtidigt konstaterar forskarna att underlaget är begränsat, och att resultaten bör tolkas med försiktighet.
Den andra studien kartlade skador som ledde till frånvaro från träning eller match och som rapporterades in till ett skaderegister. Totalt registrerades 46 matchrelaterade skador. Resultaten visar att tacklingar nu är den vanligaste orsaken till skada, ofta kopplad till hjärnskakning – som är den vanligaste skadetypen i ligan.
Studien visade också att spelaren ofta fortsatte att spela match trots skada. I sex av tio fall av hjärnskakning stannade spelaren kvar i rinken. Majoriteten av skadorna, inklusive hjärnskakningar, inträffade i tredje perioden, alltså i slutet av matchen, vilket eventuellt skulle kunna tyda på att trötthet ökar risken för skada, skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande.
”Kanske handlar det inte bara om trötthet efter en tuff match. Eftersom kvinnliga hockeyspelare generellt tjänar mindre än sina manliga motsvarigheter kombinerar många elitidrott med arbete, vilket kan begränsa återhämtningen och bidra till ökad trötthet. I det fortsatta arbetet vill jag bland annat fördjupa förståelsen för hur sömn och återhämtning eventuellt påverkar risken för skada.”
