måndag 16 mars

Hälften av SHL-klubbarna går back – trots publikrekord och ökade intäkter

Publicerad:
Uppdaterad:

För tionde året i rad har EY granskat SHL-klubbarnas ekonomi. Årets analys visar en generell förbättring, samtidigt som 7 av 14 klubbar redovisar ett negativt rörelseresultat – jämfört med elva i fjol.

Publikrekord och ökade biljettintäkter driver ekonomin, där både eget kapital och omsättning vuxit snabbare än kostnaderna. Samtidigt pekar rapporten på fortsatt högre personalkostnader.

Den genomsnittliga nettoomsättningen per klubb fortsätter att stiga, visar EY:s rapport för 2024/25. Säsongen 2024/2025 uppgick SHL-klubbarnas samlade nettoomsättning till 2 546 miljoner kronor – en ökning med 228 miljoner, eller 9,8 procent, jämfört med året innan.

Framför allt bidrog högre intäkter från entrébiljetter, servering, kioskförsäljning och souvenirer. Samtidigt steg de totala kostnaderna för klubbarna med nära 7,5 procent. Det totala egna kapitalet för alla klubbar tillsammans ökade med 53,8 miljoner kronor, en ökning på 8,9 procent jämfört med fjolåret. Totalt uppgår det egna kapitalet till 657,6 miljoner kronor.

Publikrekord driver upp SHL-intäkter

För tredje året i rad noterade SHL ett publikrekord. Säsongen 2024/2025 lockade ligan drygt 2,8 miljoner åskådare och placerade sig därmed bland Sveriges mest besökta evenemang.

Effekten syns tydligt i klubbarnas ekonomi. Enligt årets rapport ökade intäkterna från entrébiljetter med 16,4 procent och står nu för 23 procent av den totala nettoomsättningen – den näst största inkomstkällan efter sponsring.

”Rättighetsersättningarna är fortsatt klubbarnas största intäktskälla och står för 28 procent av nettoomsättningen. Men det är ett positivt tecken att intäkterna från biljettförsäljningen ökar. Det visar sig att svensk hockey står sig starkt även under tuffare ekonomiska tider när svenskarna håller hårt i plånboken,” säger Carlos Esterling, ansvarig för Sports Business Services på EY.

Personalkostnader fortsätter öka

Lönekostnaderna fortsätter att stiga i SHL. Enligt årets rapport står personalkostnaderna – däribland spelarlöner – för 61 procent av klubbarnas totala utgifter.

”Även om klubbar med höga lönekostnader ofta placerar sig högt upp i serietabellen finns det undantag, till exempel HV71 och Rögle BK. HV71 hade den tredje högsta lönekostnaden i SHL, men slutade på sista plats i grundserien. Rögle BK hade SHL:s näst högsta lönekostnad, men slutade på sjunde plats,” skriver EY i sin rapport.

Kostnaderna ökade med 102,1 miljoner kronor, motsvarande sju procent, jämfört med föregående år. Färjestad BK redovisar de högsta personalkostnaderna i ligan med 136,4 miljoner kronor, medan Malmö Redhawks ligger lägst på drygt 78,3 miljoner.

”Givet att just personalkostnader är klubbarnas största utgift belyser det vikten av kostnadskontroll för att utvecklingen ska vara ekonomiskt hållbar,” säger Carlos Esterling.

De samlade kostnaderna för SHL-klubbarna uppgick säsongen 2024/2025 till 2 562 miljoner kronor – en ökning med 177,9 miljoner, eller 7,5 procent, jämfört med året innan. Trots publikrekord och växande intäkter överstiger kostnaderna de återkommande inkomsterna. 

Prenumerera på nyhetsbrevet

Ämnen i artikeln

Relaterade artiklar

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Varje dag bevakar vi utvecklingen och händelserna i idrottsbranschen – så att du alltid ligger steget före. Varje vecka får du nyheter, reportage och röster från nyckelpersoner inom idrottsbranschen, med fokus på de händelser som formar beslut, strategier och framtiden för svensk idrott.