Inför de stundande årsmötena i Allsvenskan och Superettan har motioner om transparens vid spelarövergångar blivit en het fråga. Idrottsbranschen har pratat med Stefan Alvén, advokat på advokatfirman Per Karlsson & Co, och Ludvig Moore, advokat på Glimstedt advokatbyrå, för att reda ut om förslaget går att omsätta till verklighet, rent juridiskt.
Stefan Alvén jobbar till vardags som advokat med fokus på kommersiella avtal inom idrott. Han är bland annat juridisk rådgivare till Full Potential Agency, som fotbollsagenterna Markus Rosenberg och Petter Andersson har grundat.
“Jag arbetar som advokat och innehar också licensen som FIFA-agent. I och med att agentregelverket föreskriver att det bara är licensierade agenter som får ha kontakt med föreningar och spelare så behövde även jag ta licensen. Men jag jobbar inte som en sedvanlig agent utan jag hjälper en del agenter och agentfirmor med att förhandla och granska avtal vid spelarövergångar,” säger Stefan Alvén.
I dag är det praxis på att övergångsavtal mellan klubbarna omfattas av sekretess, menar Stefan Alvén, som samtidigt betonar att det inte behöver vara ett hinder för förslaget.
“Inom föreningsrätten finns ingen motsvarighet till offentlighetsprincipen hos det allmänna, vilket innebär att man i nuläget inte behöver offentliggöra exempelvis belopp som står i avtalet. Det går dock att utforma avtalen så att viss information offentliggörs.”
Implementering av ett transparenssystem
För att information om till exempel transfersummor ska offentliggöras behöver alla inblandade parter säga ja till det. Det blir upp till de svenska klubbarna att informera om detta i förhandlingen med de andra klubbarna, menar Stefan. I vissa fall skulle det teoretiskt kunna innebära att övergångar går i kras.
“Är man tillräckligt tydlig från de svenska klubbarnas håll så finns det inga hinder. Då kan man skriva in att allmän sekretess råder allt förutom de aspekter som medlemmarna i föreningen har beslutat om. Det skulle exempelvis kunna vara övergångssumman och hur mycket agenterna får.”
Porto har implementerat ett transparenssystem, är det något som skulle gå att kopiera i Sverige?
“Spontant känns Portos upplägg som något som medlemmarna har intresse av och skulle kunna implementeras i Sverige. Sen har jag inte stenkoll på just Portos upplägg. Jag vill dock understryka att om medlemmarna vill ha mer transparens så har man all rätt att besluta om det på årsmötet. Då har man som klubb en skyldighet att bygga upp ett system som ger detta till medlemmarna.”
Sekretessklausuler och företagshemligheter
Även Ludvig Moore, advokat på Glimstedt advokatbyrå, menar att förslaget är genomförbart i praktiken, men att det finns aspekter som som behöver utredas – beroende på vilken information som ska publiceras. Exempelvis skulle det kunna strida mot lagen om företagshemligheter.
“Transfersummor och avtalsinformation i övrigt skulle mycket väl kunna utgöra en företagshemlighet. Då kan det vara någon av parterna som inte är intresserad av att en sådan företagshemlighet ska röjas, för att konkurrenter ska få fördelar. Parterna kan då säga nej till att uppgifterna ska spridas för att man anser det vara en företagshemlighet.”
Likt Stefan tar Ludvig också upp det faktum att nästan alla avtal innehåller sekretessklausuler. Klubbarna och de andra parterna i övergången förbinder sig då till att inte berätta uppgifter som står i avtalet. Klausulerna bestäms i avtalsförhandlingarna och om klubbarna bryter mot sekretessen straffas de med ett förutbestämt vite.
“Det finns en del hinder att ta sig förbi. Men rent juridiskt ser jag det inte som någon omöjlighet att genomföra motionen och få bättre transparens. En förutsättning är dock att alla parter är med på att avtalsinformationen publiceras”, säger Ludvig.
Personuppgifter i avtalen
För att få publicera information som handlar om spelarna krävs laglig grund, då de omfattas av Dataskyddsförordningen, GDPR. Det kan till exempel handla om bonusar, lön eller sign-on ersättningar.
”I princip alla uppgifter som rör spelare är personuppgifter och skyddas därmed av GDPR; exempelvis lön och bonusar. För att få offentliggöra dessa uppgifter behöver det finnas en laglig grund som ger klubbarna rätten att offentliggöra uppgifterna. En sådan laglig grund kan vara att spelaren lämnar sitt samtycke till att uppgifterna lämnas ut, säger Ludvig och fortsätter:
”Man ska dock vara försiktig med att använda sig av samtycke som en laglig grund. Kan en spelare verkligen lämna ett genuint samtycke till en klubb med tanke på beroendeställning och påtryckningar?”
