Efter matchen summerar domaren förseelserna i matchrapporten. Tre röda kort till spelare, en utvisad tränare, också den där föräldern som skrek och hotade.
Scenen ovan har utspelat sig hundratals, om inte tusentals, gånger på svenska idrottsanläggningar. Vad är det som händer när spelare och ledare blir utvisade? Och kan även föräldrar ådömas idrottsliga påföljder för hot mot domare?
Alla idrottsförbund som hör till Riksidrottsförbundet (RF) lyder under RF:s stadgar. RF:s stadgar reglerar bland annat medlemmars rättigheter och föreningars skyldigheter. I RF:s stadgar finns även regler kring bestraffningsärenden. Stadgarna innehåller en lista – en sorts ”brottskatalog” – med olika typer av förseelser som kan resultera i bestraffningspåföljd.
Givetvis omfattas händelser som sker i samband med matchspel av brottskatalogen; vansinnestacklingar, skallningar, gruff och okvädningsord resulterar, föga förvånande, ofta i (eller alltid) i rött kort och flera matchers avstängning. Att försöka fuska eller uppge falsk identitet kan också resultera i disciplinär påföljd. Det kan också förseelser av mer administrativ karaktär leda till, såsom att underlåta att betala en avgift.
De mest frekvent förekommande syndarna torde tveklöst vara idrottsutövarna; spelarna som i stundens hetta smäller på för hårt, börjar gruffa eller kallar varandra för könsord. Näst på tur är rimligen tränare och ledare eller annan personal i föreningen som reagerar alldeles för kraftigt på domslut som går laget emot. Påföljden i dessa fall är regelmässigt avstängning, men även tillrättavisning eller böter kan komma i fråga. Själva föreningen kan också ådömas påföljd för brott mot RF:s stadgar, men eftersom föreningen inte kan stängas av är böter den sannolika påföljden.
RF:s bestraffningsregelverk omfattar fler än vad man tror
Att spelare, ledare och föreningar omfattas av RF:s bestraffningsregelverk är kanske föga förvånande. Inte heller lär någon lyfta på ögonbrynen över att även domare och andra funktionärer lyder under bestämmelserna, och således kan ådömas påföljd vid förseelser.
Däremot är det nog inte många som känner till att även den som biträder idrottsutövare kan ådömas påföljd enligt RF:s stadgar. I begreppet ligger att alla personer som på något sätt hjälper en idrottsutövare i samband med exempelvis matchspel eller träning har att förhålla sig till RF:s bestraffningskatalog. Den förälder som skjutsar sitt barn till fotbollsmatchen biträder barnet, tillika idrottsutövaren. På samma sätt biträder en förälder som hjälper till att knyta skridskorna på ditt barn inför en hockeyträning. Skulle föräldern i samband med detta begå en bestraffningsbar förseelse, kan föräldern stängas av från kommande matcher.
I ett bilsportsärende hade en förälder genomfört en otillåten formförändring av en kartingcylinder och dömdes till sex månaders avstängning. I ett annat ärende var en förälder redan avstängd för hot mot en domare. När föräldern senare biträdde sin son genom att lämna över idrottsutrustning under pågående match bedömdes han biträda sonen, och stängdes av ytterligare matcher eftersom den första avstängningen inte respekterades.
Avstängning av förälder verkningslöst?
I jämförelse med omfattningen av avstängningar av spelare och ledare är det förhållandevis få föräldrar som blir avstängda på grund av förseelser i strid med RF:s stadgar. Min uppfattning är att detta beror på att föreningar, domare och andra åskådare saknar kännedom om att föräldrar omfattas av regelverket under vissa förhållanden. Det kan därtill läggas att avstängningen omfattar deltagande eller fortsatt biträde i kommande idrottsutövning. Föräldern kan så att säga – trots avstängning – fortsätta kolla på matcher. Frågan blir om avstängningen av en förälder då blir verkningslös? Ja, det är min uppfattning. Det finns däremot andra sätt för föreningar att hantera bråkiga föräldrar, men det sparar vi till nästa artikel.
