Utredningen föreslår bland annat en ny särskild avdragsregel för utgifter som syftar till att förbättra eller upprätthålla ett företags anseende, till exempel varumärkesbyggande marknadsföring.
Förslaget innebär att avdrag ska kunna medges även i situationer där dagens regler ofta sätter stopp. Det gäller bland annat när motprestationerna är svåra att värdera, när värdet till stor del är immateriellt, som goodwill eller varumärke, och när sponsringen är långsiktig och inte direkt kopplad till försäljning. Utredningen konstaterar också att sambandet mellan sponsring och intäkter i många fall uppstår först på sikt.
Tara Muinafshar, skattejurist på Svenskt Näringsliv, berättar att de ser positivt på förslaget, men att det finns oklarheter som måste förtydligas – och att det finns förbättringspotential.
”På det stora hela så tycker vi att det är bra, sen finns det vissa oklarheter i förslaget. Men intentionen är väldigt tydlig, att det är en utökad avdragsrätt för sponsring man vill få till.”
Ni är inne på att en av de mer problematiska oklarheterna är resonemangen gällande begreppet ”affärsmässigt motiverad”. Hur tänker ni kring det?
”Det är ett väldigt knepigt begrepp. I praxis har synen på affärsmässighet ibland varit mycket strikt. Framför allt har det gällt ränteavdragsbegränsningsreglerna i inkomstskattelagen. Vi ser en risk att samma strikta tolkning ”smittar av sig” på det här förslaget, eftersom samma begrepp används. Därför vill vi se ett tydligare förtydligande.”
Även formuleringen “Samarbetet ska förmedlas utåt” behöver klargöras, menar Tara.
”Det är viktigt att detta inte blir ett nytt godtyckligt krav som ersätter det nuvarande kravet på direkt motprestation.”
”Nu försöker man åtgärda detta. Förslaget innebär att det inte finns krav på att visa direkta motpresentationer och förhoppningsvis innebär det en större möjlighet till avdrag. Däremot finns ett krav på att samarbetet ska förmedlas utåt. Och där menar vi att det är viktigt att tydliggöra vad som faktiskt avses , så att vi inte hamnar i samma situation som tidigare – där avdrag nekas med motiveringen att exponeringen inte varit tillräckligt omfattande eller inte nått rätt målgrupp.”
Företaget bör avgöra vad som är rätt investering
Samtidigt menar hon att det är viktigt att utgångspunkten alltid bör vara att ett företags utgifter är avdragsgilla, och att det rimligtvis också är bolaget som avgör syftet med en investering.
”Det är företaget självt som är bäst lämpat att avgöra vad som är varumärkesbyggande och vilken typ av satsningar man vill göra. Ett bolags främsta syfte är ju att generera vinst åt sina ägare.”
Förslaget gynnar också samarbeten som inte syns överallt.
”Ibland så är det också en del i själva varumärkesbyggandet att vilja ge subtila signaler. Det kan finnas flera skäl till det, men ibland vill man att vissa satsningar ska tala för sig själva”
De nuvarande reglerna får också kritik för att missgynna damsport samt barn- och ungdomsidrotten, i jämförelse mot herrlagsidrotten och andra kommersiellt starka idrottsklubbar på elitnivå. Kritiken beror bland annat på att sponsring av exempelvis damlagsidrott genererar ett lägre marknadsvärde, vilket leder till sämre chanser för avdrag.
”Avdragsmöjligheten har ofta handlat om vilken synlighet man fått. Ett tydligt exempel är skillnaden mellan dam- och herridrott. Skatteverket har i vissa fall bedömt att sponsring av viss damidrott inte gett tillräcklig exponering vilket har påverkat möjligheten till avdrag.”
