Read full article in English here.
Svenska Basketbollförbundet har skördat stora framgångar med spelkonceptet 3×3. Nu tar även ishockeyn klivet in i det snabbväxande formatet. Med kortare matcher, färre spelare och häftigare spelmiljöer vill Internationella ishockeyförbundet nå fler målgrupper och skapa nya intäkter.
”Intresset växer, och vi hoppas kunna ha en liga i Sverige redan nästa år,” säger Florian Mayer, idrottschef för 3×3 på Internationella Ishockeyförbundet, IIHF.
Och förbundet satsar rejält på det nya konceptet, matcher som spelas i urban stadsmiljö (eller scenisk miljö) på tillfälliga mindre rinkar med syntetisk is och kortare speltid än traditionell ishockey.
Det första evenemanget har IIHF redan hunnit genomföra i början av april, närmare bestämt i Innsbruck, Österrike.
”Konceptet är mer skapat för den yngre publiken. Det är mer kreativt med underhållning och sport som en kombination, vi kallar det sportainment. Jag tror att detta attraherar en ny publik, men också tar med sig traditionella sporter på marknaden med ett nytt tankesätt,” säger Florian Mayer, idrottschef för 3×3 på IIHF.
IIHF har utvärderat konceptet sedan 2020. Ungdoms-OS i Lausanne fick vara pilotprojekt, och fyra år senare infördes spelformen skarpt vid Ungdoms-OS i Gangwon 2024.
”Där såg vi att det fungerade väldigt bra, både hos publiken och i den data vi samlade in. Det var egentligen där vi tog beslutet att utveckla det vidare som en egen produkt.”
Florian berättar att den nya spelformen i längden ska leda till att fler människor får ta del av sporten på ett mer flexibelt sätt, samtidigt som det blir en upplevelse som skiljer sig från den traditionella hockeyn. Frågan är om det nya konceptet gör entré i Sverige inom den närmaste tiden?
”Jag hoppas det! Vi fokuserar på att öppna marknaden, till exempel genom universitetsligor. Det finns många unga spelare i Sverige som har gått genom akademier i Djurgården eller Frölunda men inte tagit steget till proffsnivå. För dem kan 3×3 vara ett alternativ,” säger Florian, och fortsätter:
”Det behövs ett nära samarbete med det svenska ishockeyförbundet och aktörer som ser potentialen i att investera i nya rinkar. Men intresset växer, och vi hoppas kunna ha en liga i Sverige redan nästa år. Sverige är också en väldigt intressant marknad för ett tourstopp.”
Etablerat inom basket
Inom basketen är spelformen 3×3 redan etablerad, inte minst i Sverige, där konceptet har funnits sedan 2013. Svenska basketbollförbundet arrangerar bland annat turneringar på centrala platser som Kungsträdgården i Stockholm och Nordstan i Göteborg.
Så tidigt som 2007 tog Internationella basketförbundet, FIBA, ett grepp om spelformen och satte upp regelverk för sporten. FIBA har sedan dess fortsatt utvecklat spelformen och uppmanat nationella förbund att etablera 3×3 som spelform i respektive land. Sedan OS i Tokyo 2020 (spelades 2021) är sporten dessutom en olympisk gren.
Trender pekar på fortsatt tillväxt
Enligt PwC:s globala sportenkät 2026 ser 57 procent av ledande personer inom idrott störst kommersiell potential i kortare och mer intensiva tävlingsformat, där just 3×3-basket lyfts fram som ett lyckat exempel.
”Våra 3×3-tourer finansieras framför allt genom sponsorer och samarbeten med värdstäder. Det skiljer sig från 5×5 där intäkterna kommer från anmälningsavgifter från lag exempelvis,” säger Mats Elsnitz, säljansvarig & affärsutveckling på Svenska Basketbollförbundet.
Under det senaste decenniet har konceptet dessutom vuxit kraftigt i Sverige. Antalet turneringar har ökat från tre till sju, och antalet lag har ökat från 29 till hela 318. Även tillväxten bland spelare har ökat från 104 till 1 175 spelare, vilket motsvarar en ökning på ungefär 1 030 procent.
”Som förbund betraktat gjordes ett jättekliv 2025, där 3×3 spelade en stor roll i vår kommersiella utveckling. Vi kan exempelvis paketera 3×3 tillsammans med traditionell basket och på så sätt skapa större värde för partners,” säger Mats.
Konceptet driver också nya intäkter, förklarar Mats, och beskriver spelformen som ett eget intäktsben. Dessutom finns det ett större utrymme för kreativitet i utbudet, menar han. Samarbetspartners som Nocco (Vitamin Well), Sun-Maid och Skippy har synts i samband med tävlingarna.
”Vi attraherar nya typer av partners och det ger oss fler möjligheter att skapa mer värde för partners. Vi kan arbeta mer med upplevelser i stadsmiljö och nå målgrupper som vi annars inte når genom traditionell basket.”
Till skillnad från Svenska Basketbollförbundet och FIBA är ishockeyn fortfarande i ett tidigt skede. Florian Mayer berättar att man nu fokuserar på att etablera konceptet i större skala, liknande hur FIBA gjorde med basketen runt 2007.
”Vi är i en startup-fas. Vi har visat att konceptet fungerar, att vi har rätt upplägg och att det finns ett intresse. Nästa steg är att bygga en internationell tour och nationella ligor. Det här är ett stort projekt,” förklarar Florian.
Samtidigt kommer det ta tid att bygga upp konceptet, menar Florian.
”Vi har lärt oss från andra sporter att det tar tid att bygga upp något sådant här. Men med rätt investeringar och rätt stöd finns det en stor potential.”
Konkurrerar inte med traditionell sport
Trots att 3×3 växer fram som en egen produkt ser Florian inte att det hotar intresset för den traditionella ishockeyn. I stället ska 3×3 vara en produkt som lyfter både den nya formen och den traditionella ishockeyn. Svenska basketbollförbundet är av samma åsikt.
”3×3 ses som ett komplement som breddar verksamheten, likt beachvolleyboll i relation till inomhusvolleyboll. Det gör basketen mer attraktiv och skapar fler möjligheter, speciellt när vi ser till helheten. Vi kan erbjuda betydligt bredare upplägg för partners, men också vara spetsigare och möta precis det som sponsorn eller företaget önskar,” säger Mats Elsnitz.
Foto: Fredrik Karlsson / BILDBYRÅN
Gallerior med hockeyrinkar
Florian Mayer på IIHF berättar att det nya konceptet förhoppningsvis kommer att minska trycket på befintliga anläggningar. Konceptet är inte heller lika dyrt i drift, vilket brukar vara orsaken till att ishockeyanläggningar tvingas lägga ner, konstaterar Florian Mayer.
”Vi ser att ishallar runt om i världen stängs, ofta på grund av höga drift- och underhållskostnader. Med 3×3 och mindre rinkar kan vi sänka kostnaderna, både när det gäller drift och personal, och samtidigt skapa fler möjligheter att spela.”
Samtidigt pekar han på ett växande intresse från externa aktörer, till exempel fastighetsägare.
”Vi har kontakt med både kommuner och investerare som vill utveckla nya typer av sportytor. Det kan handla om att använda gamla köpcentrum eller industrilokaler och bygga om dem till multifunktionella anläggningar med flera aktiviteter, där 3×3-hockey kan vara en del.”
Formatet ska skapa nya sport-influencers
En viktig del av det nya formatet handlar om hur spelarna lyfts fram, inte minst i sociala medier. Inom 3×3-basketen har till exempel den serbiska landslagsspelaren Dušan Bulut byggt upp runt 60 000 följare på Instagram, mycket tack vare 3×3-konceptet. Florian Mayer menar att traditionell ishockey historiskt har haft en utmaning med att lyfta fram individen. Spelarna ”göms bakom utrustningen”, som han uttrycker det. Där finns en potential att lyfta in nya profiler i rampljuset. Detta ligger också i linje med PwC:s globala sportenkät 2026, där 44 procent av supportrar uppger att stjärnspelare och starka personligheter är den viktigaste drivkraften bakom intresset för nya sportkoncept och ligor.
”I 3×3 har vi en möjlighet att göra dem mer synliga, att visa deras personligheter och bygga berättelser kring dem. Det gör att vi kan använda spelarna i marknadsföringssyfte,” säger Florian.
Konceptet ska också leda till större spridning på digitala plattformar som till exempel Twitch, TikTok och andra populära plattformar bland yngre. En undersökning från IBM, med över 20 000 svar från sportkonsumenter, visar att 73 procent av alla tillfrågade använder någon form av mobilapp för att hålla sig uppdaterade om sport. Bland yngre användare är beteendet ännu mer utpräglat. I åldersgruppen 18–29 år uppgår siffran till 87 procent. I Europa är dessutom sociala medier den populäraste kanalen för sportkonsumtion. Studien visar också att nästan hälften av alla sportfans följer influencers eller innehållsskapare kopplade till sporten.
”Vi tittar på nya format, till exempel streaming via digitala plattformar, samarbeten med influencers och andra sätt att presentera sporten.”
Ska locka unga till sporten
Statistik från Centrum för idrottsforskning och Riksidrottsförbundets LOK-data visar att utvecklingen inom ungdomsidrotten är ojämn. Mellan 2014 och 2024 ökade aktivitetsnivån i ishockey med 4 procent bland unga i åldern 7–25 år, medan till exempel basket växte med 16 procent under samma period. Att nå den yngre publiken är därför helt central i satsningen från IIHF.
”Vi riktar oss inte bara till de traditionella hockeyfansen. Med våra event, fan-zones och centrala spelplatser vill vi göra sporten mer tillgänglig, och locka människor som kanske annars inte hade gått på en hockeymatch,” säger Florian.
