Den nya spellagen innebär att alla aktörer som vänder sig till den svenska marknaden måste ha ett nationellt tillstånd från Spelinspektionen. Samtidigt infördes ett omsättningstak för lokala lotterier, det vill säga lotterier som kommuner kan godkänna utan Spelinspektionens inblandning, på 33 1/3 prisbasbelopp under en femårsperiod, motsvarande cirka 1,9 miljoner kronor. En gräns många idrottsföreningar kliver över, vilket betyder att de behöver ha ett nationellt tillstånd.
”Den nuvarande nivån är på tok för låg. Det är inte rocket science att se det. Det är klart att ett regelverk behövs, men det slår in för tidigt och för hårt,” säger Erik Ezelius (S), som i slutet av 2025 lämnade en motion med uppmaning om att höja omsättningstaket till fem miljoner kronor.
”Det nuvarande systemet slår oproportionerligt hårt mot ideella föreningar sett till vad man vill få ut av lagen. Det var inte så det var tänkt, det kan jag omöjligen se.”
Han betonar att lagen infördes av en anledning och att den uppfyller sitt syfte, men att den har slagit alldeles för hårt mot enskilda föreningar.
”Det är ett väldigt hårt regelverk och det finns en poäng med det, men det ska inte slå mot föreningar på det här sättet,” säger han och fortsätter:
”Det är klart, spellagen skedde ju under vår vakt i regeringskansliet. Men den fick konsekvenser som man inte kunde förutse. Jag känner mig dock trygg i att mitt eget parti har insett att det här fick större konsekvenser än att stänga ute nya spelare, och hoppas att det blir förändring.”
Idrottsföreningar som anordnar större lotterier riskerar att få både högre kostnader och en ökad administrativ börda till följd av reglerna, menar Erik, som lyfter den lokala fotbollsklubben IFK Tidaholm och Tidaholms Motorklubb som exempel.
”När det kom till att våga pröva hos Spelinspektionen så blev det en stor fråga. Det omfattande arbete de har fått genomgå, tillsammans med kostnaderna, och dessutom osäkerheten om man får tillstånd eller inte. Det här är ju ideella människor som engagerar sig i styrelsearbete på lokal nivå,” säger Erik och fortsätter:
”IFK Tidaholm valde trots det att gå vidare med ansökan, och fick det beviljat. Men det var ett gediget arbete. De behövde tänka på ett helt annat sätt kring styrelsekompetens och hur de skulle arbeta med frågan.”
Påverkar mindre samhällen i högre utsträckning
Mindre kommuner drabbas dessutom hårdare av reglerna. Dels för att föreningarna äger sina anläggningar i större utsträckning, dels för att lokala samhällen har en tendens till att sluta upp bakom sina föreningar i form av lotteriförsäljning och liknande försäljning, menar Erik.
”De kittet som håller ihop en liten kommun. Det handlar inte om någon tydlig partipolitisk skiljelinje. Alla är överens om hur viktiga föreningarna är och att de behöver resurser för att drifta sina anläggningar och sin verksamhet. Intäkter från lotterier är därför ofta helt nödvändiga för att kunna hålla nere kostnaderna, inte minst för barn- och ungdomsverksamhet.”
Om du får bestämma – vad hade du viljat se?
”Vi har redan kommunala tillsynsmän som kan det här. Det vi efterfrågar är inget revolutionerande, utan höj gränsen så att det slår mindre hårt mot mindre föreningar. Regelverket kan finnas kvar, kanske mer differentierat på högre nivåer. Att höja gränsen är en ganska lågt hängande frukt.”
Vad har du fått för respons på din motion?
”Jag hade hoppats på mer positiv respons från regeringen. Motionen har hanterats i utskottet och röstades formellt första april. Det blev avslag, vilket är vanligt för enskilda motioner.”
”Men ibland kan själva essensen i diskussionen ändå fångas upp. Den typen av signaler kan finnas, även om förslaget avslås.”
